Det nya året fick tyvärr ingen bra start. Attentatet mot satirtidningen Charlie Hebdo i Paris var en fruktansvärd attack mot de enskilda människor som drabbades och mot deras närstående och vänner. Men det var också en allvarlig attack mot vår demokrati och yttrandefriheten, en av de principer som ligger till grund för hela vårt samhälle. Det finns mycket man kan säga om attacken, vad som ligger bakom och vad följderna blir, men några saker anser jag är särskilt viktiga att lyfta.
Det finns en påtaglig risk att attacken ytterligare spär på de fördomar och det hat som riktar sig mot minoriteter. Vi såg under slutet av december hur moskéer i Sverige sattes i brand, och hur dessa illdåd hyllades på främlingsfientliga sajter. Detta är bara några exempel på den rasism som drabbar muslimer, och som Sverige inte heller är ensamt om. Vi har även sett hur synagogor och judiska företrädare har utsatts för attacker och hot, och vi ser hur kristna grupper förföljs i Mellanöstern.
Vi måste ständigt påminna oss om att våldbejakande extremism finns inom i stort sett alla religioner och inom olika politiska inriktningar. Lika lite som Breiviks terror i Oslo och på Utöya kan skyllas på alla norrmän, kan terrorn som IS, al-Qaida, andra organisationer eller för den delen enskilda terrorister utför skyllas på någon enskild religion. Inte heller är det religionens eller politikens fel, när någon dödar i dess namn.
Ett ljus i mörkret är den enorma uppslutning kring demokrati och öppenhet som vi nu ser i Paris, och runtom i Europa. Runtom i världen sluter såväl politiska ledare som andliga ledare upp i kritiken mot attacken. Det är detta som är svaret – att stå upp för yttrandefrihet och demokrati, och att aldrig vika sig för terrorister som vill skapa skräck och förödelse. Vi ska stå upp för yttrandefriheten som en universell mänsklig rättighet. Åsikter eller karikatyrer som vi inte gillar ska mötas med kritik och argument, aldrig med våld. Vårt försvar mot extremismen – oavsett var den kommer ifrån – får inte vara att stänga igen det öppna samhället.