I dagens Göteborgs-Posten kan vi läsa om träslöjdsläraren på nybyggda Torslandaskolan som i förra veckan berättade om hur han upplevde säkerheten i slöjdsalen. Enligt GP fick läraren frågan hur det var i den nya salen, och svarade som han tyckte:
Bänkarna stod för tätt enligt säkerhetsbestämmelserna. Eftersom skolan vill att fler barn ska ha lektion samtidigt har fler bänkar pressats in i lokalen. Tunga skruvstycken satt inte fast. Maskiner var inte fastskruvade i golvet. Hörselskydden låg nedpackade i lådor och varningsskyltar hade inte satts upp.
Efter att ha berättat detta stängdes läraren av från jobbet resten av dagen. Dagen därpå blev läraren inkallad till rektorn och ska där ha fått höra att han var illojal. Ytterligare två dagar sedan inspekterades salen av huvudskyddsombudet och i början av denna vecka så stängdes den av för att bristerna ska kunna åtgärdas.
Det är givetvis oacceptabelt att en lärare behandlas av sina chefer på det sätt som GP beskriver. Finns det brister i salen, vilket det uppenbarligen gör eftersom den nu är avstängd, så är det snarast ens skyldighet att berätta detta. Det finns många aspekter av detta som är värda att diskutera, och jag är säker på att frågan kommer att diskuteras under kommande veckor, men det får absolut inte ses som illojalt att påtala brister i en verksamhet. Det ska man göra oavsett om man tillfrågas eller inte, men att läraren fått frågan gör det givetvis extra uppseendeväckande. Menar cheferna i förvaltningen att han skulle ljugit eller inte berättat hela sanningen?
Vad hade kunnat hända om han inte sa ifrån? Skulle en olycka ske på en skola, eller någon annanstans, på grund av att stadens anställda inte vågar berätta om brister, så vore det en total katastrof. Detta synsätt får absolut inte spridas i staden, det får inte finnas en rädsla bland någon av stadens anställda att påtala brister för vare sig chefer eller politiker. Alla stadens verksamheter ska präglas av öppenhet och transparens.