Jag föddes i princip in i föreningslivet. När jag som liten började med idrott var det främst för att bli starkare och mer självständig, men på köpet fick jag andra saker som jag aldrig kunnat drömma om. Gemenskapen och lagandan som finns i föreningslivet är ovärderlig. I föreningslivet fick jag, liksom miljontals andra människor, chansen att träffa människor med liknande intressen och utvecklas tillsammans med dem. I föreningslivet lärde jag mig demokrati i praktiken och det är säkerligen också något jag delar med andra. Oavsett om det handlar om teaterföreningar, körer eller som i mitt fall idrottsrörelsen, så är civilsamhället en av samhällets grundstenar.
Mitt engagemang har genom åren sett lite olika ut. Först var jag själv aktiv, inte minst som simmare, och under den tiden blev jag styrelseledamot lokalt i Göteborgs Handikappidrottsförbund. Senare blev jag styrelseledamot i Svenska Handikappidrottsförbundet under åtta år. Jag har också fått förtroendet att vara med och leda och utveckla all svensk idrott som ledamot i Riksidrottsstyrelsen. Men under de senaste åren har mitt politiska engagemang tagit mer och mer tid. För ett drygt år sedan fick jag det stora förtroendet att bli andre vice partiledare för Kristdemokraterna. I politiken får jag inte bara chansen att leda och utveckla idrotten, jag får också möjlighet att skapa förutsättningar för att göra Sverige till världens bästa land för barn och unga att växa upp i. Där har föreningslivet en mycket viktig roll att spela.
Nästa år går vi in i två valrörelser, dels EU-valet i maj och dels de svenska valen i september. Det finns en del likheter mellan politik och idrott, båda är en olympiad långa, det vill säga fyra år. Jag vet redan nu att nästa år kommer all min tid och energi gå till att vinna val i Göteborg, och i Sverige. Därför väljer jag nu att inte kandidera för omval till Riksidrottsstyrelsen när den nya styrelsen ska väljas vid RIM, Riksidrottsmötet, i maj. Jag får ofta frågan “hur hinner du med allt?”. Svaret är att det gör ingen, ibland måste man tyvärr prioritera. Jag kommer alltid att brinna för idrott- och föreningsliv, men nu är det dags att ta en paus 🙂