
Idag publicerade GP en artikel om att hemtjänsten runt om i Göteborg får bottenbetyg. En av de utsatta är Birgitta Johansson, 90 år. Hon behöver hjälp med frukost, disk och städning. Resten klarar hon själv. Eftersom att hon är amputerad behöver hon också extra tid och hjälp med duschen. På en månad var det 21 olika personer som besökte henne, och nu har det dessutom beslutats om att hennes timmar dras in. Hon är arg och det blir jag med.
Förra veckan kom Socialstyrelsens rapport som beskrev att Göteborg är en av de sämsta kommunerna att få hemtjänst i. Jag skrev då en artikel i GP om hur Kristdemokraterna vill öka valfriheten för våra äldre genom att införa Lagen om valfrihetssystem, LOV, i Göteborg. Det är ett verktyg för att ge makten över vård- och omsorgstjänster till varje enskild människa. För mig är det självklart att man som äldre ska kunna bestämma över sin vardag och kunna få välja den vård man behöver. Idag har jag en debattartikel tillsammans med mina allianskollegor om att också öronmärka pengar till hemtjänsten som går att läsa här.
Birgittas fall slutar inte där utan nedskärningarna har drabbat många av Göteborgs äldre som upplever brist på trygghet, brist på antalet timmar och brist på gott bemötande. De upplever dessutom att de inte har någon möjlighet att själva kunna få vara med och bestämma. Parallellt med nedskärningarna har även majoriteten beslutat om att dra ner på antalet platser på äldreboenden. Ibland får man välja mellan kvalitet och kvantitet, men nu drar s,v,mp ner på båda. Hur många äldre ska gå runt och må dåligt innan majoriteten släpper sin prestige och inför något som folk vill ha, som de behöver och som faktiskt fungerar?
Jag vill öka äldreomsorgens kvalitet och öka valfriheten för de äldre. Vart man vill bo, hur man ska bo och vem som ska hjälpa en ska inte bestämmas av politiker. Man blir myndig när man fyller 18 och staden ska inte omyndigförklara en igen när man är behov av vård eller hemtjänst. Jag vill att Göteborgs äldre ska få bestämma över sin egen vardag, om det så rör sig om att bestämma vem som ska tillaga ens mat eller vilka som ska få hjälpa en att duscha. Om vi gör detta behöver Birgitta inte bli arg lika ofta, och inte jag heller.