Då den här artikeln inte finns att läsa på tidningen Kristdemokratens hemsida, lägger jag upp texten på min blogg. Artikeln är skriven av Göran Hägglund, Maria Larsson och mig själv och beskriver något om det vi vill göra om vi får förtroendet att leda partiet efter rikstinget nästa helg.
Publicerad i Kristdemokraten 19 januari 2012
Ett drygt år har gått sedan valet 2010. Om två år startar nästa valrörelse med val till Europaparlamentet. Tätt därefter drar den stora valrörelsen inför de allmänna valen 2014 igång. Tiden dit är knapp och måste nyttjas på bästa sätt. Samtidigt är vårt nuvarande läge ansträngt. Det räcker med att studera opinionsmätningarna så inser man att vi har mycket arbete framför oss.
Att gå framåt och skapa en gemensam grund för framtiden handlar delvis om att skapa en gemensam bild av vad som fungerar väl och vad vi tillsammans behöver förbättra. Bli överens om vad som krävs för att åstadkomma en positiv trend. Det gjorde vi kristdemokrater under förra hösten och våren. Våra samtal och den konstruktiva kritiken ledde fram till ett beslut: Det samhällsproblem som vi ska fokusera på är barns och ungas uppväxtvillkor. Det handlar om sviktande resultat i skolan och ungas känsla av både otrygghet och rotlöshet. Den ökande psykiska ohälsan. Problemen att hitta sin första bostad. Unga och kriminalitet. Listan kan och ska göras lång.
Samtliga dessa problem ska mötas med en insikt om familjen och det civila samhällets betydelse, med en respekt för politikens gränser och – viktigast av allt – vår judiskt-kristna värdegrund. Kristdemokraterna ska vara den tydliga sociala rösten i svensk politik.
Att fokusera våra krafter på ett område där de faktiska problemen är stora, där inget parti verkar bry sig, och som passar kristdemokratiska värderingar som hand i handske, är ett led i att möta kravet på större tydlighet och konsekvens i vårt politiska agerande. Detta sker självklart med all den insikt som finns hos just Kristdemokraterna om behovet av en värdig ålderdom, en sjukvård i världsklass, rättvisa och valfrihet för landets familjer liksom företagandets betydelse för landets utveckling. Att fokusera innebär förstås att vi måste prioritera när vi ska utveckla och profilera vår politik.
När ett parti är under förändring kanske inte alla blir nöjda med allt. Men i en demokratisk organisation är det viktigt att vi sluter upp bakom de beslut som vi gemensamt fattat. Gör vi inte det, kommer vi aldrig att röra oss framåt. Vi har haft en tid med interna diskussioner. Vi måste vara aktsamma med partiet och med varandra så att vi, trots meningsskiljaktigheter i vissa frågor, fortfarande kan se till vårt gemensamma bästa, vilka våra motståndare är, hur vi når våra mål och hur vi bäst arbetar tillsammans. För det är just det – vår förmåga att arbeta tillsammans, vår organisation och vår politiska glöd som är vår styrka. Den behöver vi ta vara på och utveckla än mer inför kommande val.
Arbetet att leda Kristdemokraterna måste ske med respekt för partiets olika delar, och vi vill tillsammans med partistyrelsen diskutera hur detta på bästa sätt ska ske. Några exempel på i huvudsak organisatoriska förbättringar vi vill diskutera med den nya partistyrelsen när den samlas efter rikstinget är;
– Förnyelsen av Kristdemokraterna måste fortsätta. Vi ska vara partiet som ser vanliga människors behov och möjligheter. Enskilda, familjer och civila samhället ska genom politiken få en hjälpande hand – men så långt det är möjligt slippa politiska pekpinnar och regleringar av vardagen. Vi är de som bäst kombinerar omsorgen om vår nästa med frihet för enskilda och deras familjer.
– Vi anser att hittillsvarande strukturer med månadsvisa möten och informationsutbyte för en löpande dialog mellan regering, riksdag, kommun- och landstingspolitiker inte fungerat tillräckligt bra. En möjlig förbättring som vi vill diskutera är att årligen anordna regionala konferenser med medverkan från partiledning och regeringskansli, där kommun- och landstingspolitikerna får sätta agendan för vad samtalet ska kretsa kring.
– Vi anser att distriktsordföranderollen behöver stärkas och kommer därför att verka för tätare kontakter genom telefonmöten och föreslår en översyn av formerna för våra distriktsordförandekonferenser. Distriktsordförandena är våra regionala partiledare och behöver involveras i en förstärkt dialog om politiken.
– Självklart ska partiledaren fortsätta att resa ut i distrikt och lokalavdelningar minst en dag i veckan. Vi vill också att det blir en uppgift för hela presidiet, gruppledaren i riksdagen, statssekreterare med flera att öka sin resefrekvens.
– Att kampanja för partiets politik är ett viktigt sätt att engagera medlemmar och möta väljare. Vi har redan beslutat att förändra formerna för kampanjer genom att låta dem löpa över längre tid, så att det blir lättare för lokalavdelningar att anpassa arbetet efter den egna kalendern. Vi önskar också att riksdagsgrupp och partistyrelse får ett tydligare uppdrag att vara med som draghjälp i avdelningarnas aktiviteter.
– Vi kommer återkommande samla de associerade förbundens presidier för samtal om politikens inriktning.
Genom Allianssamarbetet har Kristdemokraterna påverkat samhällsutvecklingen mer än någonsin. Familjestödet har förändrats till det bättre, fastighetsskatten har reformerats, avdragsrätt för gåvor har införts, skatterna för pensionärer har sänkts flera gånger, stödet till ekonomiskt utsatta familjer har ökat, satsningar har gjorts på en värdigare äldreomsorg och vårdköerna har halverats, för att nämna några av alla de saker där vi har gjort skillnad. Vi är medvetna om att alltför många upplever att alla dessa framgångar inte märks som just våra. Vi vill att Kristdemokraterna framöver ska bli mycket tydligare med var skillnaderna inom Alliansen finns och vad vi slåss för, vad vi får igenom och vad som återstår att vinna.
Vi är övertygade om att Kristdemokraternas bästa val fortfarande ligger framför oss och att vi fortsatt kommer att ha livliga diskussioner och högt i tak. Vi är beredda att tillsammans med alla kristdemokrater i landet göra vad vi kan för att skapa ett samhälle där ingen hålls tillbaka – och ingen lämnas efter.
Göran Hägglund
Partiledare och Socialminister
Maria Larsson
Vice partiordförande och Barn- och äldreminister
David Lega
Kommunalråd i Göteborg och ledamot i Partistyrelsen