Tankar efter Brandebys begravning

I eftermiddags var begravningsceremonin för vännen och göteborgsprofilen Lasse Brandeby. Jag träffade själv Lasse första gången när jag gick i åttonde klass och gjorde min prao på SVT. Detta var mitt under Kurtans ”Fådda Blommor”-serie, så vi har träffat varandra under många år i alla möjliga sammanhang. Ceremonin var varm och jättefin. Det var första gången jag varit på en begravning som avslutades med stående ovationer, vilket säger mycket om vilken typ av människa Lasse var. Det är med saknad jag kommer att minnas Lasse, han betydde oerhört mycket för väldigt många göteborgare vilket märktes på den överfyllda kyrkan. En riktigt fin stund under ceremonin var när Uno Svenningsson sjung Vågorna.

Damorkestern avslutade med en sång, och det tycker jag är lämpligt också här.

Mer om begravningen kan du läsa i både GP och GT.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.