En kunskapsbaserad socialtjänst

Idag följer GP upp reportaget om de två mammorna på Hisingen vars söner är fast i GHB-missbruk. Mammorna upplever att socialkontoret inte bryr sig och upprörs över att deras söner inte tvångsomhändertas då de håller på att dö. Mammorna misstänker vidare att socialkontorets ovilja att omhänderta pojkarna har att göra med ekonomiska överväganden; att tvångsvård helt enkelt bedöms vara för dyr. Det ansvariga kommunalrådet tillbakavisar dock dessa misstankar och menar att det istället handlar om okunskap om droger som GHB hos bland socialarbetarna.

Oavsett om det är mammorna eller kommunalrådet som har rätt om varför pojkarna inte får hjälp så sätter artikeln fingret på en mycket allvarlig fråga; vilken hjälp man får tycks vara beroende av i vilken stadsdel man bor. Socialkontoren behöver säkerligen tillföras mer och uppdaterad kunskap om nya droger och livsstilsmönster bland unga. Men problemet kan inte begränsas till den enskilda socialsekreteraren eller det enskilda socialkontoret. Här krävs tydliga riktlinjer för vad som skall gälla, oavsett handläggare och socialkontor.

Jag vill se en kunskapsbaserad socialtjänst som ligger på framkant av vad som händer i samhället och tar till sig av ny forskning och evidensbaserade metoder. En socialtjänst som arbetar aktivt med statistik och följer upp effekterna av sina insatser. Frånvaron av allt detta är ett stort nederlag för socialdemokraterna i Göteborg. Det pågår förvisso ett arbete med att implementera nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, men detta arbete tycks gå trögt. Det är till exempel svårt att i dagsläget snabbt få fram färsk statistik över narkotikarelaterad dödlighet och antalet tvångsomhändertaganden av missbrukare  i Göteborg. Vad vi vet är dock att två unga killar håller på att dö av sitt missbruk. Det är dags att agera nu!

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.