I sin skuggbudget föreslår nu den samlade vänstern att återinföra fastighetsskatten. Den ska vara 1 procent på hus med taxeringsvärde på 4,5 miljoner eller mer. Det rör sig alltså om en skatt på 45 000 kronor per år eller mer, men gränsen är godtycklig. Den kan mycket väl komma att sänkas och omfatta fler hus med lägre värden.
För Östros och de andra är detta höjden av rättvisa, men vi hävdar att det är raka motsatsen. I praktiken visar oppositionen nämligen att de vill beskatta vissa landsdelar hårdare en andra. I attraktiva områden där marknadsvärdena stiger kommer alltid de bofasta att komma i kläm med en sådan beskattning. Många som inte har så tjocka plånböcker kommer att få svårt att bo kvar eller behålla sina sommarstugor. Med en ny regering riskerar vi återigen ett fastighetsskatteträsk, som försvårar för vanligt folk att bo längs våra kuster och sjöar eller i expansiva storstadsområden. Vänsterpartierna vill tydligen fortsätta segregeringen. Bofasta ska flyttas in i landet och från kusterna, och sommarstugeägarna ska ta över.
Vi missunnar inte någon en sommarstuga längs kusten i Bohuslän eller någon annanstans. Men marknadspriserna på dessa stugor ska inte avgöra beskattningen för alla som har hus där. Våra skärgårdar ska inte påtvingas skattedöden!
Det är rimligt att de som har mer betalar mer i skatt. Så fungerar vår skattefinansierade välfärd i dag. Ju mer man tjänar desto mer betalar man i kommunalskatt. Vi har dessutom en progressiv inkomstbeskattning i Sverige. Den statliga inkomstskatten betalas bara av dem, som tjänar mer och ligger över de två skiktgränserna. Detta är klassisk omfördelning och vi menar att den är rättfärdig och solidarisk.
Det Östros, Eriksson och Ohly nu hotar med är något helt annat. När de vill beskatta fastigheter med marknadsvärdet som grund, ser de på hus som om det vore vilken kapitalplacering som helst. Precis som aktier eller sparande på bank normalt ger avkastning menar de att även fastigheter gör detsamma. Men de kallar den för icke-monetär. Det är fina ord för att hus inte ger någon löpande avkastning i reda pengar. Alla husägare vet ju detta, men då argumenterar de som om fastighetsägaren hyr ut sitt hus. Sådana kapitalintäkter ska beskattas och boendet i eget hus eller sommarstuga fungerar som om ägaren hyr ut till sig själv. Den icke-monetära intäkten ska sedan fångas upp till beskattning. Detta byråkratiska synsätt är inget vi hittar på. Det är precis så statliga fastighetsskatteutredningar under den socialdemokratiska eran såg på fastighetsbeskattning.
Fastighetsskattekarusellen började med 1990–1991 års skattereform då fastighetsskatten blev en del av kapitalbeskattningen. Den 1 januari 1996 höjdes skatten till 1,7 procent av taxeringsvärdet som en delfinansiering av medlemskapet i Europeiska unionen! Under slutet av 1990-talet och början av 2000-mångdubblades fastighetsbeskattningen i attraktiva områden. Andra, mindre expansiva områden, berördes knappast alls. I kombination med förmögenhetsskatt, som oppositionen nu vill återinföra, och ibland även arvsskatt skapade den statliga fastighetsskatten ett skattetryck, som tvingade fram försäljningar av fastigheter. Därför sänktes den successivt för småhus till 1 procent år 2001. En begränsningsregel och dämpningsregel infördes också för att begränsa skadeverkningarna.
Men fastighetsbeskattningen var helt enkelt orättfärdig till sin konstruktion. Effekterna var kränkande för många husägare, som bokstavligen drevs från hus och hem. Belåna era fastigheter för att betala fastighetsbeskattningen, var dåvarande finansministern Bosse Ringholms cyniska besked. Det är detta system som riskerar att komma tillbaka om den samlade vänstern med Östros och Ohly får bestämma.
Mot denna bakgrund ska man se Kristdemokraternas framgångsrika arbete att få bort den statliga fastighetskatten. Men vi är inte nöjda. Alliansen borde ha gjort mer, och bör tydligt inför valet deklarera en sådan viljeinriktning. Såväl räntebeläggningen på uppskovet som det statliga fastighetstaxeringssystemet måste också avskaffas. Logiken är enkel. Räntebeläggningen är en skatt och den uppfattas som retroaktiv. Här måste Alliansen backa!
Utan en fastighetsskatt utifrån marknadsvärdet behövs inte en taxering, som fastställer fastighetens värde för beskattning. Staten sparar och socialisterna får svårare att återinföra en beskattning utifrån ägande och marknadsvärde. Vi lovar göra vad vi kan för att få bort resterna av en genuint orättfärdig skattekonstruktion. Valet är väljarnas i september.
David Lega (KD)
riksdagskandidat, Göteborg
Per Landgren (KD)
riksdagskandidat, Göteborg
Roland Utbult (KD)
riksdagskandidat, Uddevalla
– Posted using BlogPress from my iPhone