Idag skriver socialdemokraternas kommunalråd med ansvar för äldrefrågor, Marina Johansson, på GP debatt. Hon berättar där om varför socialdemokraterna inte vill använda sig av privata företag inom hemtjänsten. Svaret som ges är minst sagt överraskande:
… Socialdemokrater tror inte på att ta in ett stort antal privata företag för städtjänster inom hemtjänsten, därför att det skulle motverka vår strävan att de äldre själva från dag till dag kan bestämma vad de får hjälp med …
Socialdemokraternas invändning mot att låta de äldre själva få välja vem de vill anlita för sin hemtjänst skulle alltså vara att det – hör och häpna – skulle ge de äldre för LITE valfrihet. Istället tycks man mena att det endast är när socialdemokraterna väljer som de gamla ges verklig valfrihet. Eller som Johansson uttrycker saken lite längre ner i artikeln:
Man får helt enkelt i varje fall göra en bedömning av vad som är bäst för dem som de kommunala tjänsterna är till för, det vill säga medborgarna.
Den intressanta frågan är dock vem denne ”man” är som skall göra bedömningar om vad de äldre egentligen vill ha?
Jag tror att Johanssons argumentation lider av ett typiskt socialdemokratiskt synfel som Gert Gelotte så träffande beskrivit i en krönika: ”Utanför partiet ingen rättvisa. Medborgarna skall hålla tillgodo med den valfrihet partiet erbjuder, annars får det vara.”
Alla människor vill ha makt att själva få utforma sitt liv och sin vardag. Denna vilja avtar inte med åldern!