Idag inleds de paralympiska spelen. För mig brukar detta vara en tid av minnen, spänning och glädje. Men i år överskuggas spelen av kriget i Ukraina. För några dagar sedan kom äntligen beskedet att Ryssland och Belarus inte tillåts delta, av uppenbara skäl. Det är givetvis bra. Men det är väldigt, väldigt sorgligt att det gått så långt.
Jag tävlade själv i de paralympiska spelen år 2000 i Sydney och år 1996 i Atlanta. Jag vet vad som krävs för att delta i spelen, hur mycket tid och kraft man måste lägga på träning och förberedelser. Det är givetvis en personlig tragedi för dessa idrottare. Men signalvärdet i att bojkotten inte bara drabbar fotbollsspelare, utan även paralympier är oerhört viktigt.
Men nu måste vi isolera Putin och hans allierade, på alla tänkbara sätt: inreseförbud, frysta ekonomiska tillgångar, avstängning från betalsystemet SWIFT, stänga EU:s luftrum för ryska flyg och stänga EU:s hamnar för ryska fartyg. Till detta kommer också att porta Ryssland från våra kultur- och sportevenemang. Ryssland får nu varken tävla i exempelvis Eurovision, Fotbolls-VM eller Paralympics.
Nu bör två förändringar till ske:
Europeiska idrottsorganisationer bör avsluta alla avtal med ryska statliga bolag och bolag ägda av Putins oligarker. Detta har redan gjorts av många organisationer. Bland andra är UEFA i processen med att bryta sitt avtal med ryska Gazprom.
Regelverket för stora idrottsevenemang behöver ses över. Jag har föreslagit införandet av MR – kriterier när värdar för internationella sportevenemang utses. Det är rentav pinsamt att diktaturer som Kina och Belarus blivit utsedda till värdar för stora idrottsevenemang i närtid.