Idag har det gått 20 år sedan svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak fängslades i Eritrea.
20 år. Sjutusentrehundrafem dagar.
Än har ingen rättegång hållits, det finns inget åtal och ingen dom.
Dawit har inte fått prata med sin familj eller med advokat. Han hålls fånge för sina åsikter, för att ha nyttjat sin yttrandefrihet. Hans straff är omänskligt och så gränslöst sorgligt.
Än sitter Eritreas diktator Isaias Afwerki vid makten.
”Det kommer inte bli någon rättegång och vi kommer inte frige honom. Vi vet hur man hanterar hans sort”, har Afewerki sagt om Dawit.
Sverige måste göra mer. EU måste göra mer. Det är ofattbart att en EU-medborgare sitter fängslad utan rättegång i Afrika, för att han förespråkat demokrati.
Jag har lyft Dawits fall och öde vid flertal tillfällen i Europaparlamentet. Bland annat har jag:
delat ut Dawits roman till samtliga ledamöter i parlamentet,
anordnat ett seminarium om människorättssituationen i Eritrea, med bl.a. representanter från FN, Reportrar utan gränser och Dawits dotter Betlehem,
tagit initiativ till och sedan lett förhandlingarna om en resolution om Dawit,
föreslagit Dawit till Sakharovpriset.
Omvärldens uppmärksamhet är helt avgörande. Vi måste oförtröttligt lyfta Dawit Isaaks gärning, han symboliserar demokrati, yttrande- och åsiktsfrihet. Dawit Isaak förtjänar att bli omedelbart och ovillkorligt frigiven.
Här finns info om hur man kan skänka en gåva och andra sätt att stödja Stödföreningen Free Dawit: https://freedawit.com/stod-oss/