Det har nu gått 20 år sedan World Trade Centers tvillingtorn föll. Två flygplan kapade av terrorgruppen Al-Qaida flög in i byggnaderna morgonen den 11 september 2001. Mina tankar går till de som till de som förlorade livet i attackerna och deras anhöriga.
Konsekvenserna av 9/11 lever vi med än idag. De senaste åren har plågats av terroristattacker runtom i Europa. Kampen mot terrorism är långt ifrån över.
20 år senare har amerikanska och övriga utländska styrkor lämnat Afghanistan, och talibanerna har återtagit makten. Afghanistan är i spillror. Europa och Sverige står inför en komplex utmaning: nu måste vi hjälpa människorna i Afghanistan men utan att erkänna eller legitimera talibanernas styre. Cirka 80 procent av den afghanska regeringens budget kommer från utländskt bistånd, varav EU är den största biståndsgivaren. Humanitärt bistånd måste fortgå – och ökas – men får inte gå till talibanerna.
Oskyldiga liv måste skyddas – nu och alltid.
Vi har en skyldighet att hjälpa. Och vi har en skyldighet att minnas. Minnas, inte bara offren, men också komma ihåg de som dagligen strider för att bekämpa terrorism. Tack till er stridit och som själva riskerat att bli mål för terrorismen.
Kampen mot terrorism och för frihet är långtifrån över. Men 20 års insatser måste betyda något. Vi stod med USA då och vi står med USA idag – tillsammans för en fri värld.