Nu på fredag samlas EU:s stats- och regeringschefer i Porto i Portugal för att diskutera EU:s sociala pelare. Den sociala pelaren innefattar tre huvudkapitel: lika möjlighet och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsförhållanden samt socialt skydd och inkludering.
Den sociala pelaren är ett stort steg i fel riktning. Det är inte EU:s uppgift att detaljstyra medlemsländernas socialpolitik. Nej, det är varje medlemsstats egen skyldighet att se till att dess medborgare, inklusive de med funktionsnedsättning, åtnjuter lika rättigheter.
Sociala frågor sköts fortsatt bäst på nationell nivå. Sverige ska inte behöva kompromissa bort vår funktionshinderpolitik med länder som Bulgarien och Rumänien – en utveckling som den sociala pelaren riskerar att tvinga fram. En socialpolitik på EU-nivå skulle nämligen innebära att vi kommer behöva förhandla med länder som är mindre villiga att ge sina medborgare samma generösa rättigheter som Sverige har.
Diskussionen om bättre villkor för funktionshindrade inom EU, bland annat genom avinstitutionalisering, är nödvändig och positiv. Unionen ska kräva av sina medlemsstater, liksom potentiella medlemsstater, att personer med funktionsnedsättning åtnjuter samma fri- och rättigheter som övriga befolkningen. Att EU skulle påtvinga medlemsstaterna någon form av gemensamt socialförsäkringssystem är dock en mycket dålig idé.