Idag, på internationella kvinnodagen vill jag lyfta ett par jämställdhetsfrågor som Kristdemokraterna jobbar med på EU-nivå. Självklart kan kvinnors rättigheter och arbetet för jämställdhet inte begränsas till en dag per år, eller till endast ett par isolerade, politiska frågor. Men jag tycker det är viktigt att prata om sakpolitik, och att lyfta fram konkreta exempel. Här kommer därför ett axplock:
Kristdemokraterna verkar för att fler av EU:s medlemsländer, och kandidatländer, ska implementera den så kallade Istanbulkonventionen, som förbinder parterna att bekämpa våld mot kvinnor och hedersförtryck.
Vi motsätter oss könskvotering och är därför starka motståndare till förslag om EU- gemensam lagstiftning om kvoterade bolagsstyrelser. Kvinnor ska inte förminskas till sitt kön, utan förtjänar, liksom män, att bedömas utifrån sin kompetens.
Vi efterlyser fler initiativ vad gäller att använda EU:s strukturfondsutbetalningar i fattiga och/eller nya medlemsländer för att stärka jämställdheten där.
Vi röstar nej till en jämställdhetskonstellation i EU:s ministerråd. Det är onekligen svårt att tänka sig ett större symbolpolitiskt slag i luften än en sådan ny rådskonstellation. Nej, jämställdhet behöver diskuteras inom alla befintliga rådskonstellationer.
Vi anser att det internationella samfundet, och EU inte minst, måste påskynda sina insatser för att utrota användningen av sexuellt våld som ett vapen i väpnade konflikter.
Vi säger blankt ”nej” till att applicera ett så kallat intersektionellt perspektiv, som ser diskriminering som ett resultat av ojämlika maktstrukturer, i EU:s politik.
Vi vill att kvinnors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa (SRHR) ska vara ett prioriterat område för EU:s utvecklingspolitik.
Vi tycker inte EU ska lagstifta om aborträtten på unionsnivå, då sjukvårds- och sociala frågor fortsatt bör vara en nationell kompetens som medlemsländerna själva beslutar om.
Vi säger ”ja” till föräldraledighet för europaparlamentariker och möjlighet till ersättare under föräldraledigheten. Denna fråga driver jag i parlamentets budgetkontrollutskott.
Vi vill inte att EU ska upplysa unionens kvinnor och mödrar hur de ska leva sina liv. En tvivelaktig människosyn avslöjas i förslagen om kampanjsatsningarna gällande allt från att motverka könsstereotyper till att upplysa mödrar om hur mycket de bör amma. Som om det vore EU som ska forma medborgarna, i stället för medborgarna som ska forma EU.
Vi lyfte fram ensamstående mödrar när Europaparlamentet antog sin årsrapport om mänskliga rättigheter i världen. Vårt tillägg, som antogs, löd:Europaparlamentet betonar behovet att skydda mödrar i utsatta situationer, särskilt ensamstående mödrar, för att undvika fattigdom och social utestängning. Parlamentet poängterar behovet att skapa en social och ekonomisk miljö och sociala och ekonomiska villkor som gör det möjligt för mödrar att fortsätta sin yrkesmässiga utveckling.