Snart är det bara ett år till valet och planeringen är redan igång. Under helgen och fram till tisdagseftermiddagen var jag, staben och andra representanter för KD Göteborg på en lyckad konferens för att teambuilda och diskutera hur vi på bästa sätt kan möjliggöra ett maktövertagande vid valet 2018.
Att Göteborg är i starkt behov av ett nytt styre framgår inte minst av vänsterpartiernas resultat efter sina 23 år vid makten. Barngrupperna i Göteborg är betydligt större än i Stockholm, vår gymnasieskola har nästan minst resurser per elev i hela landet, människor hinner dö medan de väntar i stadens äldreboendekö, och Göteborg är en av Europas mest segregerade städer. Nu är det dags att prova något nytt – det är dags att prova Kristdemokraternas lösningar.
Valplaneringen fortsatte sedan i KD:s kommun- och landstingspolitiska råd (KLP), där jag blev vald som ordförande i början på sommaren. Det var ett produktivt möte och vi tog bland annat fram ett valpolitiskt program med de valfrågor som vi gemensamt vill driva i kommunerna och landstingen runtom i landet. Idag blir det även ett sammanträde med partistyrelsen där vi också kommer att diskutera valplaneringen. Valet närmar sig och det känns mycket bra att vi är laddade på alla nivåer!
Nu har även Göteborgs elever börjat skolan igen och jag hoppas att de går dit glada och förhoppningsfulla inför det nya året. Tyvärr är Göteborg, som tidigare nämnt, en mycket delad stad och när jag tittar på betygen ifrån i våras är det allt för uppenbart att skolresultaten följer boendesegregationen, med några få undantag. Det är oacceptabelt!
Forskningen visar tydligt att föräldrarnas engagemang och inställning är avgörande för hur det går för barnen – oavsett vilken utbildningsbakgrund föräldrarna har. Samtidigt pekar bland annat forskaren Cecilia von Otter, vid Institutet för social forskning, på att högutbildade föräldrar ägnar betydligt mer tid åt barnens skolgång än lågutbildade.
En förklaring kan vara att en del föräldrar inte tror att de i samma utsträckning kan bidra till att hjälpa sina barn i skolarbetet – fastän de bevisligen kan det. Därför vill jag att skolan ska erbjuda särskilda utbildningsträffar för föräldrar – som har barn som går i ettan, fyran och sjuan – i hur de kan hjälpa sina barn framåt. Alla barn ska ges goda förutsättningar att nå sin fulla potential.
I tisdags skrev jag också en debattartikel i GT tillsammans med Kristina Tharing (M) och Helene Odenljung (L) där vi kritiserade de rödgröna partierna i Göteborg för att de sätter stopp för lönekonkurrens mellan skolor. Dagens upplägg innebär att en rektor inte får erbjuda en lärare som jobbar på en annan kommunal skola högre lön. Det straffar den som håller sig inom kommunens skolor, men gynnar den som lämnar de kommunala skolorna och som går till en fristående skola eller en annan kommun.
Vårt förslag om att slopa förbudet fick beröm av Lärarförbundet. Samtidigt fick vi kritik av kommunalrådet Karin Pleijel (MP), som ansvarar för skolfrågor. I en intervju med ETC säger hon bland annat att ”yttre motivation, som högre lön, minskar den inre motivationen som är grunden i att man anstränger sig och gör ett bra jobb”. Att säga nej till högre lön för lärare med den motiveringen är inget annat än ett hån mot en hel yrkesgrupp. Det är inte heller trovärdigt att Karin Pleijel i intervjun säger att hon vill ”göra det väldigt attraktivt att jobba som lärare i Göteborgs kommun” – utan att nämna ett enda konkret förslag.
För oss i Alliansen är det självklart att lärare ska ha bra betalt. Annars söker de sig någon annanstans. Att tro något annat är naivt och äventyrar både resultaten och likvärdigheten i Göteborgs kommunala skolor. Jag vill att Göteborg är starkt också i framtiden och då krävs det en riktigt bra skola för alla barn och unga.