Skolan är en ständigt aktuell fråga som är bland de viktigaste för göteborgarna. Det är inte konstigt, en bra skolgång är grundläggande för hur man klarar sig senare i livet. Skolan ska bland annat förmedla kunskap och förbereda barn och unga för vuxenlivet. Idag kan vi läsa i Göteborgs-Posten att Göteborg störtdyker i Lärarförbundets skolranking. 2005 låg staden på 56:e plats bland Sveriges kommuner, idag är vi på plats 184. Inom idrotten brukar man säga att ingen kommer ihåg en 4:e-plats, men den här 184:e-platsen blir svår att glömma. Detta innebär underkänt för vänstermajoritetens skolpolitik.
Regeringen har sedan den tillträdde för drygt fem år sedan gjort mycket på skolområdet. För att skolan tidigt ska kunna fånga upp de elever som behöver extra hjälp, men också veta vilka elever som behöver extra utmaningar kommer idag nationella prov tidigare än förr. Samtidigt måste lärarna ha möjlighet att fokusera på elevernas inlärning och inte tyngas av annat arbete runtomkring. Tyvärr innebär läraryrket idag både en hel del pappersarbete men också kuratorsarbete. Detta får givetvis negativa konsekvenser för både elever och lärare. För att motverka detta har Kristdemokraterna länge krävt satsningar på elevhälsovården, bland annat genom fler skolsköterskor. En diskussion om skolan blir med rätta väldigt lång, men jag vill särskilt betona anti-mobbningsarbetet. All mobbning är oacceptabel och måste motverkas tidigt genom tydliga värderingar. Att eleverna är trygga i skolan är en grundförutsättning för att kunna koncentrera sig och lära något överhuvudtaget.
Ni som följer bloggen vet att min vision för Göteborg är att vi ska vara Sveriges bästa stad för barn och unga att växa upp i. För det krävs det en familjepolitik som ger föräldrarna tid att vara med sina barn, en föreningspolitik som uppmuntrar en mångfald och tillgänglighet och en skolpolitik som fokuserar på lärande, vilket kräver en trygg skolmiljö!