
Idag är det den europeiska minnesdagen för terrorismens offer. Dagen då vi minns alla de medmänniskor som den vidriga terrorismen tagit ifrån oss och jag tänker särskilt på deras familjer och anhöriga.
För exakt 20 år sedan nådde terrorismen en ny nivå i Europa. Madrid drabbades av det som blev 2000-talets första, storskaliga terrordåd på europeisk mark. Det var tyvärr bara början på den terrorvåg som skulle komma att försätta hela vår kontinent i skräck och i sorg.
Dåd efter dåd, i stad efter stad. På Madrids, Londons, Paris, Nice, Berlins och Bryssels gator. På Drottninggatan i Stockholm. Och Rysslands, som Europaparlamentet stämplat som en statlig sponsor av terrorism, oförsvarliga attack mot Ukraina.
Säkerhet kommer att vara nästa mandatperiods viktigaste fråga för EU. Ingenting annat spelar någon roll, om vi inte klarar av EU:s viktigaste uppgift: fred och säkerhet. Flera viktiga åtgärder krävs för att rå på terrorhotet:
Bara genom gemensamma, kraftfulla tag mot den vidriga terrorn kan vi ge dess många offer någon form av upprättelse.
