Ursula von der Leyens årliga tal

Igår höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt årliga tal inför Europaparlamentet.

Mycket kan sägas om innehållet. Det är tråkigt att von der Leyen vill gå vidare med förslaget om att införa europeiska minimilöner. Vi kristdemokrater motsätter oss alla planer på att EU ska lägga sig i svenska löner och sociala villkor. Den frågan bör medlemsländerna själva besluta om.

Det fanns dock också en hel del bra saker i talet, främst när det kommer till utrikespolitikens område. Här kommer tre guldkorn:

Mänskliga rättigheter: EU måste stå upp för demokratin och rättsstatens principer. Därför är det rimligt att beslut som rör mänskliga fri- och rättigheter och sanktioner ska kunna fattas med kvalificerad majoritet, istället för med enhällighet som idag. Därtill är det glädjande att kommissionen ställer sig bakom en europeisk Magnitskij-lag, som gör det lättare att frysa tillgångar och införa reserestriktioner mot personer som kränkt de mänskliga fri- och rättigheterna.

Ryssland: Äntligen sätter von der Leyen ner foten och kräver tuffa tag mot Ryssland. Giftattacken mot Aleksej Navalnyj är ingen isolerad händelse. Vi har sett samma mönster i Rysslands agerande i Georgien, Ukraina, Syrien och Salisbury, och hur man systematiskt lägger sig i andra länders val. Det gläder mig att kommissionens ordförande kritiserar Nord Stream 2-projektet. Än finns det hopp för att planerna att anlägga ytterligare en rysk gasledning i Östersjön skrotas.

Belarus: EU står på det belarusiska folkets sida. Presidentvalet var inte fritt och inte rättvist. Regimens brutalitet mot demonstranterna har varit en stor skam. Frågan om Belarus framtid ska inte avgöras i Moskva. Det är helt och hållet en fråga för det belarusiska folket. Belarus sak är vår.