Göteborgs Stad är en mycket stor arbetsgivare med över 50 000 anställda och ansvaret för dessa ligger på kommunstyrelsens personal- och arbetsmarknadsutskott, som jag sitter i. Detta är ett tungt ansvar, som jag tyvärr inte tycker att den rödgröna majoriteten tar på allvar.
Staden brukar göra en medarbetarenkät för att undersöka hur medarbetarna trivs på sin arbetsplats. Resultaten är oacceptabla. Alltför många medarbetare är missnöjda med förhållandena på arbetsplats. Skrämmande många, 20 %, av stadens medarbetare upplever kränkningar. Bilden är inte ny. 2011 var resultaten av medarbetarenkäten tydliga, och samma bild kom fram 2012. Jag har lyft frågan i debatter, artiklar och här på bloggen, men den politiska majoriteten har inte kommit med några initiativ för att vända den negativa trenden.
Istället verkar de vilja stoppa huvudet i sanden. I år ska det inte göras någon enkät överhuvudtaget. Detta är beklagligt, när resultaten ser ut som de gör är det väl särskilt viktigt att bevaka utvecklingen? Kan det vara så att majoriteten inte vill se resultaten av en medarbetarenkät? Det sägs ibland att man inte ska ställa de frågor som man inte vill veta svaret på. Det är ett dumt uttryck.
Jag kan faktiskt inte undanhålla mig från att raljera lite. Vad mer ska vi undvika bara för att resultatet riskerar att bli dåligt? Ska vi be Svenskt näringsliv sluta med företagsrankningen eftersom Göteborgs resultat bara blir sämre och sämre? Hur bra är Frölunda Indians nästa säsong? Det är kanske bättre att inte spela? Men i Eurovision Song Contest kan vi vara med. Åtminstone i år. Nej, svaren i medarbetarenkäten kanske inte blir roliga, men det är vårt ansvar att hålla oss uppdaterade med personalens situation.
Jag tror att en av de stora anledningarna till de dåliga resultaten i medarbetarenkäten är att medarbetarna inte känner sig sedda eller lyssnade på. Att då sluta lyssna helt och hållet är en riktigt dålig idé och visar på uselt ledarskap.